Tornedalen i trafikkens fokus – og koblingen til Narviks isfrie havn

Northern Lights Corridor:  Slik presenteres Sverige/FinlandTornedalens kobling til Ofotbanen og havna i Narvik.  Ill: Northern Lights Corridor

Northern Lights Corridor: Slik presenteres Sverige/FinlandTornedalens kobling til Ofotbanen og havna i Narvik. Ill: Northern Lights Corridor

Av
DEL

MeningerPå Tornedalsrådets årsmöte år 2017 beslutades att logistik, och särskilt järnvägsförbindelser, kommer att vara den främsta prioriteringen i den förnyade strategin. Senare bestämde finska trafikministeriet att ruttalternativen för ishavsbanan skulle utredas. Ur Tornedalsrådets synvinkel, blev det tydligt att en järnvägsförbindelse Tornio-Kolari-Kilpisjärvi-Tromsö emellan inte vore vettig i detta skede. Priset (över 7 miljarder euro) och terrängen (över 200 km av tunnlar, spårets lutning 11,5% på vissa håll) flyttade blickarna söderöver.

Slutsatsen i konsultbolaget Rambolls granskningsrapport gällande järnvägsalternativ till Ishavet (Finska Trafikverkets rapport 3/2018) är tydlig: den bästa kostnadsnyttan erhålls genom att bygga Kolari-Kaunisvaara-Svappavaara-banan, även om de i beräkningarna använda transportvolymerna redan visat sig vara för låga. Spåren ger tillgång till Narviks isfria hamn, vars farledsdjup ger alla typer av fartyg tillgång till hamnen. I den finländske statsminister Antti Rinnes (S) presentation av regeringsprogrammet framkom Narvik-hamnen som en inkörsport till Ishavet.

Finska regeringens beslut att elektrifiera Laurila-Haparanda-spåret är glädjande för Tornedalen. Det möjliggör en kraftig ökning av transport- och passagerarflöden. Utmärkt är även det, att Rinnes regering redan har meddelat att om Metsä Groups fabriksinvestering på 1,5 miljarder euro i Kemi realiseras, kommer markanta investeringar i vägar, järnvägar och hamnar att göras, vilka väcker liv även i flygplatserna. Elektrifiering av Tornio-Kolari-spåret skulle tjäna inte bara timmertransporter utan även vår växande turism. Elektrifieringen skulle ge gnista även för järnvägslänken från Kolari via Kaunisvaara till Svappavaara. Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och Finlands kommunikationsminister Sanna Marin (S) finner här en naturlig samarbetsgrund.

Torneå-Kilpisjärvi-vägen (riksväg 21/E8) har anslutits till vägarnas stomnät. I detta fall var det speciellt trafikvolymerna och vägens internationella betydelse, särskilt för Norge, som övertalade trafikministeriets tjänsteinnehavare. Även anslutandet av Kemi-Tornio spåret och vägen till stomnätet var ett utmärkt beslut.

Finland övergår till en 12-årig transportplan, som länge använts i Norge och Sverige. Stomnätet på vägarna och järnvägarna kommer troligen att ligga till grund för planen. Ur hela Lapplands synvinkel är det även vettigt att se över det logistiska läget i östra Lappland, nu hotar det att bli kvar på sidospår. En parlamentariskt uppgjord plan är central för Tornedalen och hela Lappland. Planen kommer att definiera hamnar och flygplatser som skall utvecklas. Vad gäller intressebevakning underlättar valet av Katri Kulmuni (C, Torneå) till näringsminister, då hon är väl medveten om olika typer av transportbehov i Tornedalen och Lappland.

Tornedalsrådet har samlat centrala logistikkorridorer på en karta, «Northern Lights Corridor – Revontulten käytävä – Norrskenskorridoren». Centrala huvudvägar, järnvägar, hamnar och flygplatser i Tornedalen finns utsatta på denna karta. Den Nya Sidenvägen Narvik-Haparanda-Kouvola-Xian fortsätter målmedvetet i kulisserna.

Tornedalen har även inkluderats på kartor som utgetts av Europeiska unionens generaldirektorat för transport och rörlighet (DG Move). De svenska och finska TEN-T-kärnkorridorerna korsar varandra i HaparandaTornio, dit transportkorridoren som sträcker sig till Narvik starkt ingår.

Kärnkorridorerna öppnar under den kommande programperioden, åren 2021-2027, upp för möjligheter att få en 30% medfinansiering (CEF) för utveckling av kärnkorridorerna. Finansieringen av TEN-T-korridorerna kommer sannolikt att öka till över 300 miljarder kronor. Gränsöverskridande trafik är en av de finansiella prioriteringarna. EU- och nordiska utsläppsmål, svaveldirektivet och ökning av miljömedvetenhet gynnar järnvägstransporter.

”Sköt dig själv och skit i andra” och ”stäng gränserna” -attityderna är förödande. Rådets verksamhet har alltid baserat sig på ömsesidigt förtroende och gränsöverskridande samarbete mellan medlemskommuner, inte bara inom transport, utan även inom utbildning, kultur och näringsliv. Det skulle vara bra att fortsätta på samma väg.


Skriv ditt leserbrev her «

DELTA I DEBATTEN! Vi oppfordrer leserne til å bidra med sine meninger, både på nett og i papir

Artikkeltags